Skrivet av: sytacoma | 2012-02-18

2010 – Längs Sörlandets kust

Jag trivs bäst när havet svallar
och måsarna ger skri
När stranden fylls av snäckskal
med havsmusik uti
När det klara och det enkla
får råda som det vill
När ja är ja och nej är nej
och tvivlet ligger still

                                                                                   Ulf Lundell

Prästöya

Morgonen därpå vaknar vi återigen till strålande sol. Vi lämnar Prästöya och styr ut på Nordsjön. Det blir en kanonfin segling där jag filosoferar över livet, duschar, drar upp 3 stora makrillar. Vi passerar Lindenes och snart kan vi lägga fast i Mandal, Norges sydligaste stad. Lilla Mandal har en av Norges största kyrkor, 1300 sittplatser. Flera stora, mycket fina sandstränder ligger strax utanför centrum. Här är verkligen en annan natur jämfört med den norr om Lista fyr.

Vi ligger längst ut på en flytbrygga med full utsikt mot alla båtar som kommer och går, hela tiden. Hade tänkt handla lite, men i Norge verkar alla affärer vara stängda på söndagar, även mataffärerna. Det går nu ingen nöd på oss – det blir varsin stekt makrill till middag. Anders smörsteker den med dill och citron och serverar en pepparrotssås till.

Då och då får vi färskt bröd till frukost gratis, levererat direkt till båten. I påsen vi får idag är det lite extra grejor – smör, mjukost, leverpastej, nougatcreme samt en tidning. I tidningen kan vi läsa att det händer olyckor med utländska turister som underskattar krafterna i den norska naturen. Det har, i de trakterna vi varit i, skett flera allvarliga olyckor bland seglare, bergsklättrare och forsrännare de senaste veckorna.

Fredriksholm

Efter att ha handlat seglar vi vidare längs Sörlandets kust. Liten kuling väntas till eftermiddagen, men är det en kuling så är det en blek en. Underbar segling i strålande sol, vi bara glider med i en härlig läns. Efter 24 M lägger vi till på lilla Fredriksholm precis utanför Kristianssand. Vid bryggan får det plats tre båtar – en dansk, en norsk och en svensk. Den danska båten har en stor fåtölj av läder eller kanske plast stående bakom rodret. Det ser stiligt ut när mannen iförd kaptensmössa slår sig ner där och hans kvinna kommer med en öl på en liten silverbricka.

Fredriksholm är den minsta lilla ö vi någonsin varit på, mer en liten kobbe. Det enda som finns på den är bryggan och en fästning från 1600-talet – här försvarade norrmännen kusten på 1600-talet, mot dom bråkiga danskarna. Fästningen har rasat lite här och var, men det unga paret i den norska båten berättar att det visst planeras en upprustning.

Tacoma vid Fredriksholms brygga

Nästa morgon bråkar en liten kuling. Vi går iväg vid 9-tiden – strålande sol, slör. Vi gör 7 K för bara focken. Så småningom friskar det i allt mer, gissningsvis 15-16 m/s. Då seglar vi 7-8 K med bara 1/3 fock ute (Ingen stor).

Det är nu betydligt fler båtar vi ser. Besättningar vi möter som varit på svenska västkusten säger att det fullkomligt kryllar av sjöfarande där. Det är båt på båt på båt, så många båtar man kan se både framåt och bakåt i ”rännan.” Att folk vill trängas så, när det är så skönt här?

Vi har sett många segelfartyg som jag tror är på väg till Kristiansand – starten av Tall Ships Race ska visst gå där om några dagar. Ett av segelfartygen sryker tätt intill när jag duschar – killarna vinkar, och jag vinkar tillbaka. Blyg är något man inte kan vara när man vill bli ren – det är bara att se glad ut och vända bästa sidan till.


Efter 23 M lägger vi till i Lillesand. Hjälp! Efter att ha seglat i fyra veckor i Norges fjordar och haft hur mycket plats som helst så kommer vi till en hamn där det fullkomligen kryllar av båtar som kommer och går åt alla håll och kanter. Mitt bland alla stora båtar som rör på sig så är det 10-20 gummibåtar med ungar som far kors och tvärs. De flesta båtar lägger bara till för några timmar för att proviantera, sedan går de ut från hamnen igen. Ingen hamnavgift tas ut förrän någon gång på kvällen. Vi gissar att de flesta som kommer har en liten hytte längre ut på någon av öarna.

Vid 10-tiden nästa förmiddag lämnar vi Lillesand och seglar ca 22M till Söndre Brattholmen, strax utanför Arendal. Det är en liten holme ägd av Arendals segelsskällskap – bra brygga, trygg att ligga vid. Högst uppe på berget sitter två grabbar i en korgsoffa. De sitter i sin soffa och tittar ut över nejden, klättrar så ner för berget med soffan mellan sig. Pustande sätter de sig tillrätta på kajen. Ett par timmar senare kånkar de upp soffan igen – nu är det tydligen middagsdags för de placerar ett litet hopfällbart bord framför sig. Bordet vinglar på berget och de har lite bestyr innan bordet står någorlunda stadigt. Ur en medhavd ryggsäck modell äldre plockas tallrikar, glas och något som liknar en grillad kyckling fram.

Arendal är en stor stad, Sörlandets viktigaste och största stad. Vi går in hit för att handla och vänta på lämpligt väder för överseglingen till Skagen. Det regnar och blåser nästan kuling och ska göra det även under morgondagen.

Precis utanför kajen pågår en stor regatta, vi befinner oss på hedersplats tio meter från start och målgång. Spännande att sitta i båten och se de stora racingbåtarna tävla. Anders är lite smått lyrisk över de tiotalet BB11:or som tävlar. Från början var det tänkt att bli ett norskt mästerskap för BB11:or, men så kom det två båtar från Sverige så de fick hastigt och lustigt göra om tävlingen till ett nordiskt mästerskap i stället.

När det är en vecka kvar av semestern lämnar vi Sörlandet och går mot Skagen. Det är en perfekt vindriktning och vindstyrka, vi bara glider med. Under dagen har vi alla typer av väder – det börjar med duggregn , blir sedan allt soligare. Vid 20-tiden efter 14 timmar och 80 M lägger vi till i Skagen. Vi tillbringar sedan en dag här innan vi fortsätter mot Läsö.

Vilken avslutning på vår 6 veckor långa segelsemester! Vi är båda helt lyriska, har aldrig varit med om något liknande eller hört talas om något liknande här i våra farvatten. Inte ens Anders som seglat i 50 somrar har hört talas om detta.

Vid 10-tiden lägger vi loss från Läsö. Några timmar senare, halvvägs till Onsala, hör jag ett konstigt ljud bakom ryggen där jag sitter och läser. När ljudet hela tiden upprepas vänder jag mig om. Tror först att det är en tumlare jag ser – en eller två tumlare har vi sett på avstånd någon gång emellanåt då vi seglat i Danmark. Detta är dock annorlunda. Efter en liten stund förstår vi att det är riktiga delfiner, 6-8 stycken, som hela tiden simmar och leker precis intill båten. De hoppar hela tiden upp i luften med ett litet fnysande ljud. De är ca en meter långa, har en smalare kropp än tumlare, med smal spetsig nos. Jag får upp videokameran och filmar. Det känns helt fantastiskt.

Delfinerna följer oss i 10-12 minuter, precis intill skrovet och alldeles bakom aktern. Sedan lämnar de oss.

Många fina minnen har vi från Norge och Danmark. Detta är det senaste, och ett av de allra mest speciella.

Vi längtar tillbaka till Norge, väldigt mycket. Nästa gång skulle vi vilja ägna Norges fjordar betydligt längre tid, från maj till september. Se äppelträden på Hardangerfjordens sluttningar stå i full blom, se samma träd i höstens mättade färger…

                                                    *     *     *


Annonser

Responses

  1. Trevlig sida! Bra skrivet med många tips!
    Vi ska ta denna svängen nu till sommaren tänkte vi!

    Mvh Liv o Magnus


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: