Skrivet av: sytacoma | 2014-08-13

Karneval!

Efter vad vi kunnat se står det ingenting nämnt på Grenadas karnivalhemsida om när barnens karnivaltåg ska gå. Därför ges besked på VHF:en av en av de som brukar hålla i VHF:nätet om mornarna.

”Barnens parad är klockan 11.00 på söndag!”

Halv tio är vi klara att ge oss i väg. Då kommer nytt besked på VHF:en.

”Barnens parad går klockan 13.00!”

DSC_0033

Vi tar det lugnt ett tag och åker sen in och äter lunch på Port Louis marina. Det är därifrån som karnivalståget ska starta. För säkerhets skull kollar vi med servitrisen att vi är på rätt plats.

”Barnens parad är på måndag!”

Snopet! Kan det verkligen vara så? För säkerhets skull frågar vi ett par andra. Jag hittar en säkerhetsvakt.

”Barnens parad är på tisdag!”

Anders har under tiden hittat en av de anställda på marinan.

”Barnens parad var i går!”

Snopet i kubik! Men de som verkligen vet sådana här saker, det är taxichaufförerna. Alltså går vi fram till en taxichaffis som står vid parkeringen.

”Barnens parad gick i förra veckan!”

Jaha. Vi tar bussen tillbaka till Prickly Bay, varma, svettiga. Nästa dag går följande besked ut på VHF:en:

”Barnens parad går i dag klockan 12!”

Annan röst på VHF:en:

”Du har nog fått de här tiderna om bakfoten!”

Nu går yachtisarnas ”egen” taxichaufför Shademan in och sätter stopp för diskussionen. Är det någon som det i alla lägen är ordning och reda med så är det Shademan.

”Det ringer många och frågar om när barnens parad går. BARNENS PARAD VAR I FÖRRA VECKAN MEN DE SKA GÅ MED I DEN STORA PARADEN IDAG KL: 14.00!!!”

Jaja… Vi fick se barnens dräkter och se dem gå med i den stora paraden, även om vi inte fick se deras egen parad.

Bilder från dräkttillverkningen i St. Paul

Detta bildspel kräver JavaScript.

Något annat som vi inte heller såg var den stora JabJab-dansen som började kl. 04.00 på natten. Vi hade planerat att åka in och se den, men det var ett fruktansvärt oväder på natten med stormbyar, massvis med åsknedslag precis där vi var, halvt vattenfylld jolle m.m. JabJab-dansen på natten är något alldeles extra, har vi förstått. Män och pojkar i alla åldrar dansar runt insmorda med olja och kastar olja och färg på varandra. (Som åskådare kan man vara lugn, har någon sagt, men man gör ändå klokt i att sätta på sig något som sedan kan slängas.)

När vi vid ett-tiden på eftermiddagen tog bussen in till St. George mötte vi många ungdomar på väg bort från stan. De var praktiskt taget allihop mycket smutsiga, av olja och av färg. En del flickor hade gjort en turban av svarta sopsäckar för att skydda sitt hår.

Efter att ha väntat både länge och väl kom slutligen karnivaltåget gungande på gatan. De första grupperna hårt och taktfast stampande, med kedjor eller bjällror runt vristerna, för att symbolisera den tidigaste historien i Västindien. Sen kom alla de kostymklädda damerna i alla åldrar – även om de flesta var unga och smala så är det absolut inget hinder att vara med i karnevalståget med en mer mogen ålder och figur. På karnevalen släpper man loss, där finns inga hämningar. Kanske, trodde någon, är karnivalen en fristad från allt det religiösa. De flesta är djupt knutna till någon av alla de kyrkor som finns i Västindien.

KARNIVAL!

KARNIVAL!

Det var väldigt mycket rumpvickande i snabb takt. Även barnen var duktiga på detta – flickorna får lära sig vicka på rumpan på rätt sätt när de är 3-4 år gamla. Det är de äldre systrarna/barnen och mödrarna som visar hur man gör. Såg flera kvinnor och något äldre flickor (6-10 år gamla) som tog tag i höfterna på småbarnen och korrigerade deras rörelser. En del småflickor behövde ingen lektion alls – de var naturbegåvningar.

Musiken var på vissa ställen fruktansvärt hög. Jag skyndade mig förbi med fingrarna i öronen, men Grenadaborna verkar vara vana. Inte ett hörselskydd så långt ögat når, inte ens på småbarnen. En kvinna satt och ammade sitt barn mitt i en musik som var helt olidlig, det kändes som om hjärtat var på väg ut från kroppen och öronen på väg att sprängas. Men barnet låg där helt rofyllt vid hennes bröst.

Senare på kvällen dansade karnivalståget återigen fram på gatorna, då med ljusstavar av olika slag svängande i händerna. När detta började hade vi åkt hem igen – det är ansträngande med karnival! Detta är också anledningen till att vi inte varit med på alla programpunkter – man orkar helt enkelt inte, i denna värme med dess höga luftfuktighet.

Efter en dag med härlig stämning, mycket musik, glada och stolta människor åkte vi tilbaka igen i mörkret och som vanligt blev det bad på direkten innan vi ens låst upp.

Om vi nästa år får tillfälle att bese en karnival så är det särskilt JabJab-dansen på natten vi inte vill missa. Kan tänka mig att det är en alldeles speciell stämning i mörkret med tung musik och taktfasta stampanden.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Responses

  1. Hej!

    Vilka fantastiskt fina bilder som ni tar, läser era resebrev med stort nöje och hoppas ni har det bra.

    Här i Draget börjar sommaren ta slut så nu är det bara 12-13 grader varmt på nätterna, men det gör inget efter en väldigt varm, fin och vindlugn sommar som vi kommer att minnas länge.

    Ha en fortsatt fin tid var ni nu kommer att befinna er.

    Bästa Hälsningar

    Gunnel & Björn Lilla Jägaren 25

    • Har förstått av alla fina foton på Facebook att ni haft en kanonsommar!
      Hälsa alla där ute på Draget så gott!

  2. Verkligen häftig upplevelse. Var det mest kvinnor i karnevalståget?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: