Skrivet av: sytacoma | 2014-10-18

Upplevelser av skilda slag

Den långa resan till Trinidad gick mycket bra med plan som avgick i tid och på Barbados t o m 25 minuter före utsatt tid. Bagaget var på plats och myndigheterna var nöjda med mina papper. Var väl något krokig när jag satte mig på planet från Barbados. Hade då gått från ena änden av flygplatsen till den andra änden med 4 kilo på axeln, 8 kilo på ryggen och 22 kilo i famnen. Precis som förra gången jag var där kunde jag ingenstans upptäcka några bagagekärror.

Det var ju en något underlig resa, där jag från Frankfurt flög rakt över Barbados till Tobago, som ligger helt nära Trinidad. Sedan flög jag tillbaka till Barbados och bytte där plan.

Högt över Barbados...

Högt över Barbados…

Och tillbaka till Barbados...

Och tillbaka till Barbados…

Flög med Condor från Frankfurt, med gott om plats för benen vid nödutgången och en alldeles superb middag. Stewarden räckte leende över en bricka till mig, och maten såg helt okej ut. Porslinstallrikar och riktiga bestick; en räkcocktail som förrätt, därefter skivor av en stek med klyftpotatis och små stekta lökar, salt/pepparströare i form av ett Condorplan typ mini, några goda dessertostar samt kex, varmt kuvertbröd, en dessert av det elegantare slaget, choklad, vin.

Salt- och pepparströare!

Salt- och pepparströare!

Belåtet högg jag in på räkcocktailen som var lika god som den såg ut. Efter några tuggor reagerade jag emellertid på att det var något… tyst. Min stolsgranne sov fortfarande med hörlurarna i öronen. Mitt emot gången satt en kvinna och sneglade lite på min mat. Hon såg hungrig ut.

Det var bara jag i hela stora planet som satt och åt! Ingen annan hade fått mat. Jag åt ännu lite mer av min räkcocktail, men det började kännas ganska pinsamt. Jag lade ifrån mig besticken och höjde lite frågande på ögonbrynen mot stolsgrannen som nu vaknat.

”Ah, du har beställt Special!” sade han glatt.

Det hade jag nu inte. Jag påtalade misstaget för stewarden. Han förklarade att det bara var att fortsätta äta, misstaget var helt och hållet hans som blandat ihop platserna. Specialmaten var till stolsgrannen, som nu fick en bricka med samma goda middag som jag. Sen delades maten ut till övriga: Folieform med pastaröra, plastbestick, en kaka. Vi diskuterade vems mat det var jag åt – någon passagerare från första klass? Kaptenens?

Anders mötte mig på flygplatsen, och efter en timmes körning var vi framme i Chaguaramas. Klockan var nu ett på natten Trinidadtid, sju på morgonen för mig, men att sova var inte att tänka på. Först måste tullen besökas. De inspekterade nya lanternan och stämplade papperen, sen var vi fria att fortsätta till Tacoma. Där gick jag runt och beundrade Anders nyinstallationer och njöt rent allmänt av att vara tillbaka. Blev inte mycket sömn, var uppe i varv lite för mycket.

Längst in i Chaguaramas Bay

Längst in i Chaguaramas Bay

Som väntat är det hett, hett på Trinidad. Vi har just nu ingen utetermometer på Tacoma, men det är betydligt varmare än på Grenada, där var det 32-36 grader. Några dagar innan jag kom var det 45 grader i skuggan, enligt en båtgranne. Att arbeta utomhus är oerhört påfrestande.

Min dag börjar kl. 05.30. Då motionspromenerar vi, jag hissar upp Anders i masten, tvättar gardiner på akterdäck, sköljer mattor som jag lagt i blöt, m.m. Efter kl. 7 är jag helst bara nere i båten, där är luftkonditioneringen så effektiv att man emellanåt sätter på sig en tröja. Är där sysselsatt vid symaskinen med att sy skydd för vinchar, grill, utombordare, furlexrulle m.m. Man får passa på att göra såna här jobb när man ligger vid kaj med både el och vatten.

Mitt fina vinchskydd! (Kan också användas till annat. Önskar någon en ny hatt tar jag emot beställningar per mail.)

Mitt fina vinchskydd! (Kan också användas till annat. Önskar någon en ny hatt tar jag emot beställningar per mail.)

Anders fick i uppdrag att köpa specialtråd till kapelltyget – han kom tillbaka med en jätterulle som inte alls får plats på min symaskin. Alltså måste tråden träs om, till en liten rulle. Undrade för mig själv hur lång tid det skulle ta att rulla upp flera hundra meter tråd… En vecka? Men Anders, som har lång erfarenhet av kreativt tänkande, fann som vanligt en lösning. Han satte den lilla trådrullen på borrmaskinen och sen sa det bara Svich! så var tråden upprullad.

P1000525

Här ligger nu minst 10 svenska båtar med besättningar: de flesta i vattnet, några på land. Restaurangen Wheelhouse är lite av en träffpunkt – en kväll var vi fem båtbesättningar som åt Bak´n Shark (inbakad haj) en annan dag grillades svärdsfisk. Dessa portioner är gigantiska – man får en stor tallrik med en kotlett av svärdfisk som nästan är större än tallriken, en annan tallrik är full med ris, rostade grönsaker, bönröra samt sallad.

Unicorn, Ismini, Rosalinda, Tacoma, Ida Amoress

Unicorn, Ismini, Rosalinda, Tacoma, Ida Amoress

Det är spännande att äta av den lokala maten. En mycket populär rätt är Double, som är något mellanting mellan bröd och pannkaka, där det inuti ligger någon slags röra av bönor och kikärtor. Double serveras överallt och det är många som stannar till vid ett stånd på vägen och äter en eller flera Double till frukost.

Mitt inne i skogen  hade USA under kriget bostadsområden för sina anställda. Allt är nu jämnat med marken.

Mitt inne i skogen hade USA under kriget bostadsområden för sina anställda. Allt är nu jämnat med marken.

En av svenskarna här har legat här i många år, året om. Han har många historier att berätta, till exempel den om båtägaren som varit inne i marinan och nu skulle ta jollen tillbaka till ankarplatsen. Tyvärr bar det sig inte bättre än att han somnade under den korta färden med jollen. Han vaknade först ner jollen strandade i Venzuela.

P1000469

Han berättade också om när han tog emot ett samtal på SSB-radion från en kvinna vars make blivit skjuten i magen utanför Venezuela. Han åkte dit tillsammans med Coastguard som kunde ta paret till sjukhus, medan han själv seglade deras båt till Trinidad.

Genom att lyssna på radion har vi förstått att det är mycket skjutande här. Ofta är det ligor som rånat platser/personer, ofta är de påverkade av droger. För ett par veckor sen sköts en 16-åring ihjäl helt nära där vi är. Skyltar varnar för att vistas på vissa platser om man inte är en grupp. Närheten till fattiga Venezuela är påtaglig.

De allra flesta båtar seglar söderut över orkansäsongen och inväntar där lugnare tider. En del båtar stannar dock på de nordliga öarna i Västindien – eftersom nästan alla orkaner börjar som en tropisk storm långt österut på Atlanten så räknar man med att hinna segla undan om en sådan storm, som ofta utvecklar sig till en orkan, närmar sig.

I veckan hände dock det att ett vanligt lågtryck strax öster om St. Martin på Leeward Islands mycket snabbt, på 2 dagar, utvecklade sig till en kategori 3-orkan. Det var ingen som kunde tro att det skulle bli en orkan, och att det skulle gå så fort. Båtarna som fanns där fick göra vad de kunde för att klara sig.

Båtvännen från Göteborg kom med täta rapporter på Facebook. Han låg förtöjd med 16 linor till en brygga, varav några fick av. Ett par blad till vindrodret böjdes till, förmodligen av ett stort elskåp som stod på bryggan och blåste iväg. Det blåste som mest 54 m/s i en by. Orkanen fick namnet Gonzala.

Det är en fruktansvärd förödelse där borta. Båtar har sjunkit, drygt 30 båtar ligger som plockepinn inne i hamnen, ovanpå varandra. Båtar har drivit på andra båtar och förstört dem helt och hållet. 3 döda + ett antal saknade seglare. Skräckslagna barn ringde räddningstjänsten för att det var ett sådan oerhört oväsen.

Är det något man lär sig under en långsegling så är det vilken oerhörd kraft havet kan ha.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Responses

  1. Haha, kul att höra om flygplansmaten! =D

  2. Hejsan. Roligt att läsa att allt gått bra och vad ni pysslar med på dagarna och kvällarna med för den delen. Må så gott båda två. pok fr syster med familj

    • Jodå, allt är bra. Mycket jobb nu med symaskinen, vi syr i skift!

  3. Innan ni lämnar Trinidad måste ni åka med på Jesse James Taste of Trinidad. Där får ni under 12 timmar dels en rundtur runt ön och sedan smaka på Trini specialiteter. Allt som serveras den dagen kommer att komma från Trinidad. Kontakta Jesse snarast för jag vet att han har en tur på G. Ni kommer inte att ångra er, den är jättetrevlig. Rekordet ligger just nu på 99 olika rätter, när vi gjorde turen fick vi ihop 92 eller nåt sånt.

    • Anders var på denna resa när jag var i Göteborg – se hans resebrev! Det är han och hans sällskap som har rekordet på 99 rätter, det var kakaobönan de norpade på slutet som var nummer 99.

  4. Hej och tack för ditt besök Eva! Kul att se dig o höra mer om era äventyr i Karibien.Vi hade väldigt trevligt när vi träffades.Beundrar din kreativa hatt den fyller kanske någon funktion. Nu är hösten här det blåser o löven ramlar.Men vackra färger. Ha det bra nu önskar vi på Forngårdsvägen.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: