Skrivet av: sytacoma | 2015-04-06

St. Barth

Efter att ha lämnat St. Martin gick vi till Tintamarre, som är en liten spännande ö tillhörande St. Martins marina naturreservat. Kom dit vid 11-tiden och tillbringade en skön eftermiddag och kväll i den fina viken. En hel del sköldpaddor som betade av gräset på bottnen och med några minuters mellanrum kom upp till ytan för att få luft; inte så många fiskar.

40 (2)

När kvällen kom var det bara Tacoma plus fyra katamaraner kvar i viken. Tre av dessa, hyrda charterkatamaraner identiskt lika, band ihop sig sida vid sida alldeles intill oss. Varje båt hade 8-10 glada ungdomar ombord, sammanlagt var de upp mot 30 ungdomar. Vi befarade en stökig natt med hög musik fram till gryningen, men oj vad fel vi hade. Vi sov som stockar och hörde inte ett ljud. Vid sextiden på morgonen var de flesta ungdomarna nere i vattnet, simmande eller snorklande, pigga och nytra.

Vi simmade in till ön och tog med ömma fötter en kort promenad över vasst lavagrus. Önskade att jag haft en kamera med mig, för utsikten från andra sidan ön var klart häftig. Brytande vågor över reven, annorlunda buskvegetation.

20

Nästa förmiddag bjöd på härlig segling ner till St. Barth. Vi ankrade i Anse du Colombier; ännu en vik tillhörande de marina naturreservaten, med riktigt många sköldpaddor. Stranden var en av de finare vi varit på, en klar pärla. Gick inte i land nu, utan nöjde oss med att snorkla och frisera propellern. Först nästa morgon gick vi till Gustavia för att klarera in.

Ja, nog var det en ovanlig gåva Sverige fick av fransmännen 1784 – en hel ö! Nåja, i gengäld fick fransmännen fria hamnrättigheter i Göteborg, så gåvorna var väl till ömsesidig nytta. Det blev emellertid en del besvärliga år – krig; naturkatastrofer som orkaner, förödande regn samt upprepade svåra torrperioder, så 1852 en förfärlig brand som förstörde hela södra delen av Gustavia. Kung Oscar II var frustrerad över den lilla ön som orsakade mer problem än den var värd. Sverige sålde därför St. Barts vidare till Frankrike 1878.

Utsikt över Gustavia

Utsikt över Gustavia

Intressant hade det varit att komma hit i november då det är svensk vecka med både svensk musik och svensk dans. Men, St. Barts är intressant även i april. Gator med svenska namn, en bebyggelse som med sina röda tak nästan liknar en stad eller by i Sverige. I St. Barths statsvapen finns tre kronor, för att markera den historiska samhörigheten med Sverige. En hel del svenska familjer har genom åren slagit sig ner här och med tiden blivit till stora släkter.

Det är dyrt i Västindien. Extra förfärligt dyrt är det på Virgin Islands. Men dyrast av alla platser, det är nog St. Barth. Seglarvännerna på Lady Annila åt här en lunch som inte var speciellt märkvärdig – 2 hamburgare och 3 små flaskor öl. Denna lunch kostade drygt 500 kronor.

Gustavia är en av de hamnar dit kryssningsfartygen lägger till, därav prisnivån. Många av de finare butikerna med juveler och kläder/skor öppnar när kryssningsresenärerna nått in till stan och stänger när de återvänt till sina skepp. Gustavia är förmodligen vad man skulle kunna kalla Västindiens jetsetställe.

Efter inklareringen tog vi en lång promenad i Gustavia. Vi gick uppför den brantaste backen till Fort Oscar för att fota utsikten, men till fortet kommer man inte längre. Polisen har lagt beslag på det och satt upp stadiga grindar utanför. Gick i stället uppför den brantaste trappan till Fort Carl. Gustavia har ytterligare ett fort, Fort Gustav.

24 (2)

Tillbaka på Tacoma drog vi omgående upp ankaret för att gå tillbaka till Anse du Colombier. När vi passerade ett kryssningsfartyg tog någon där fram en stor svensk flagga och viftade med den mot oss.
Vi tillbringade några sköna dagar i Anse de Colombier, och vi är båda överens om att detta är ett ställe där man kan stanna mycket länge. Man ligger tryggt och säkert vid boj, hela ankarviken är mycket skyddad. Den långa stranden hade vi på simavstånd. På simavstånd hade vi också klippformationerna på nordsidan, där det är en helt fantastisk snorkling, den bästa vi hittills hittat i Västindien. Vi fascineras av att kunna simma mitt i ett stim med ”akvariefiskar” utan att de blir rädda eller drar sig undan. Emellertid är det en fisk, (glömt vad den heter) som alltid var vi än snorklar gömmer sig med alla sina kompisar tryckta mot en klippvägg eller i mynningen till en håla.

51 (2)

Vi har sett många nya fiskarter, många ser klart underliga ut och ibland blir man nästan lite skraj. När jag fick se en lion-fish hajade jag till och kände mig klart rädd, samtidigt ville jag ha ett bra foto av denna dödsbringade varelse. Eftersom den stod stilla nere vid en sten tog önskan om ett foto överhanden, faktiskt blev det flera foton, men sen backade jag raskt tillbaka.

Lion-fish

Lion-fish

Lion-fish är en varelse som inte hör hemma iVästindien. Den har inga naturliga fiender och utgör ett stort hot mot reven med alla sina olika fiskar. Vi har flera gånger på stränder och i hamnar sett anslag med foton av lion-fish och uppmaningen att anmäla till parkförvaltningen om vi ser denna fisk. Också i guideboken finns denna uppmaning. Ser man fisken utanför parkförvaltningens område ska man om möjligt döda den och sedan dela den i två halvor innan man skickar tillbaka den i havet. Detta för att andra fiskar ska äta av den och förhoppningsvis få smak för den, så att de börjar jaga den och på så sätt hjälper till med utrotningen.

På grund av allt snorklande med kameran hela tiden framför mig fick jag en del huvudvärk. Man är så koncentrerad när man simmar bland stenarna och klipporna. Man gör sitt bästa för att hålla kameran någotsånär stilla (omöjligt!) och rikta kameran mot det man vill fota/filma (svårt! Cyklopet immar igen). Så ska man samtidigt se sig omkring så man inte kommer för nära korallen/klippan, eller för all del en lion-fish. Man blir också något frusen efter 1½ timme i vattnet, temperaturen här uppe i norr är svalare än längre söderut.

En dag klättrade vi uppför berget och började på andra sidan landtungan gå längs med en stig på lavaklipporna. Efter några minuter vände vi om – det var alltför otäckt. Precis bredvid stigen stupade det brant ner mot klippor och sten med Atlantvågorna som rasande kastade sig mot branten. (Det blåste bra, de här dagarna.)

47

Påskaftons morgon gick vi den 15 minuter korta biten till Gustavia för att klarera ut. Om någon timme seglar vi till Antigua, räknar med att det ska ta ca ett dygn.

Vi är mycket nöjda med att ha spenderat så lång tid som 3 månader på Virgin Islands, St. Martin och St. Barths, alla nya öar för oss. Att Virgin Islands var ett fint seglingsområde visste vi redan innan vi kom dit. St. Martin och St. Barths blev positiva överraskningar. Det gäller att söka sig utanför de stora hamnarna och hitta de mindre vikarna (som ibland är ganska stora). Alla är de speciella på sitt sätt.

Stor privat lustyacht, med den egna segelyachten modell större på däck

Stor privat lustyacht, med den egna segelyachten modell större på däck

P.S. Seglingen till Antigua var lugn och behaglig. Strax efter solnedgången såg vi en val vältra sig långt borta, med stjärten upp i vädret. Det var ljust på natten, fullmåne samt många stjärnor. Efter 20 timmar styrde vi in i Jolly Harbour. Vi hade bestämt oss för att ankra där, men ändrade oss. Vi visste att det skulle blåsa en del de närmaste dagarna, och gjorde den bedömningen att vi skulle ligga bättre i Falmouth Harbour. Där ligger vi nu ankrade på en väldigt bra plats nära leden, så vi ser alla stora båtar långsamt passera framför oss.

P1020350

P1020357

Vi funderar nu mycket på hur länge vi ska stanna här. Förra året gick vi härifrån några dagar innan den stora regattan började. Ska det bli lika i år? Antigua Classic Yacht Regatta startar den 16:e, egentligen vill vi inte vara kvar här så länge men samtidigt är vi sugna på att se detta stora evenemang, med alla de gamla vackra skeppen.

Ja, vi får se hur vi gör…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Responses

  1. Besök också Com.w. Dominica – lär vara olik de andra öarna med fantastiska regnskogar och mycket sevärt!

    • Jo, vi har varit på Dominica och tagit en lång rundtur med bil där, så vi vet att det är en fantastisk natur. Vi hoppas kunna tillbringa mer tid där i slutet av april.

  2. Härliga dagar. Själv har jag j…..vlats med ett känt svenskt varumärke på 4 bokstäver under påsklovet. Ha det bra:)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: