Skrivet av: sytacoma | 2016-05-11

Mer Martinique!

Med största försiktighet går vi in mot en av ankringsplatserna vid Trois Islet. Av guideboken och sjökortet har vi förstått att det gäller att ha tungan rätt i mun. Vi har valt ut den plats som det är enklast att ta sig till, men väl där finner vi att det bara ligger några skrotbåtar ankrade. Vid sidan av, på stranden, ligger 4 stycken vrak uppspolade. Inger inget förtroende precis.

20  Trois Islet (1)

Trois Islet

Vi vänder och följer vårt spår tillbaka en bit. Jag tycker vi ska strunta helt i denna plats, för nästa ankringsplats verkar väldigt knepig att ta sig till. Vi kan ändå se att det ligger 4-5 båtar där. Anders tycker vi ska göra ett försök till, så då gör vi det. Anders vänder Tacoma mot den gröna bojen, som man ska gå väldigt nära. Vattendjupet är 9-10 meter, och vi går fram så sakta vi kan, i 2 knop. Jag tittar hela tiden på sjökortet och djupmätaren. Vi går mitt i sjökortets ljusblå fåra  som enligt sjökortet visar ca  7-10 meter. Djup 9 meter, 8 meter, 7 meter… TVÅ sekunder senare är djupet 2 meter. Och en halv sekund senare sitter vi på grund, på 1,8 meters djup… Det är första gången sen vi år 2004 gick på grund tre minuters väg från hemmabryggan i Onsalafjorden.

30

Och ovanför oss denna…

 

Strax om styrbord är djupet 1 meter. Där vill vi helst inte hamna… Full back med motorn, men nej, vi sitter fast! Anders som aldrig svär utbrister nu i ett högt och ljudligt SATAN!!! Sen drar han snabbt ut genuan samtidigt som jag håller rodret så mycket åt babord jag kan. Eftersom Tacoma då börjar luta något så kommer vi en liten stund senare loss. Hur länge vi satt fast är svårt att säga. En minut? Tre minuter? Fast det kändes som en evighet…

Skakade men väldigt lättade styr vi ut mot djupare vatten i vårt gamla spår. Nu går vi härifrån! Men kapten är av en annan uppfattning. ”Vi gör väl ett nytt försök!” säger han käckt, och innan jag hunnit protestera är vi på väg in i den ytterst smala fåran man kan gå i. Nu är det för sent att vända. På sjökortet till styrbord om oss står djupsiffran 0.9 meter, till babord om oss är djupsiffran 0.2 meter. Det finns inte plats att vända Tacoma. Längre fram vid den lilla ankarplatsen är djupsiffran 2.4 meter. Dessa är de siffor vi har att förhålla oss till, plus den lilla linjen i seglingsguiden om hur man ska gå.

28

Så sakta vi kan går vi in mot dom fyra båtarna som är ankrade bakom den lilla ön, så liten att det mer kan kallas en kobbe. Vi försöker hitta en plats som är stor nog för att ankra på, men inser snabbt att det inte är någon  idé att ens försöka. Vi vet inte hur grunt det är vid sidan av, och vi vill inte prova. Sakta, sakta kryper vi tillbaka exakt i vårt gamla spår. Tänk vad bra det är med AIS!

Vi inser att vi haft tur som kom loss själva, och att vi överhuvudtaget kom loss. Hade det gått högre sjö så hade det kunna sluta betydligt mer illa.

15

På vår väg ner mot södra Martinique ankrade vi i några olika vikar, några kända för oss sedan tidigare, ett par andra helt nya bekantskaper. Storstaden Fort de France besökte vi i början av 2015, och precis som då låg vi ankrade alldeles nedanför fortet. Där på den lilla ankarplatsen utanför stranden mitt i staden är det liv och rörelse redan tidigt på morgonen. Vännerna på Nanny väcktes kl 05.30 i tron att det var kafferep i deras jolle, så mycket skratt och tjatter var det runt om deras båt. Men nej, något kafferep var det inte, däremot en grupp glada pensionärer som umgås varje morgon på detta sätt, plaskande och simmande mellan båtarna.

9

20 meter över marken…

Under detta besök i Fort of France tog vi bussen upp till Jardin de Balata, en anlagd park alldeles på gränsen till regnskogen. Där testade vi för första gången canopy – högt uppe bland trädkronorna gick vi på smala spångar som var upphängda i vajrar, en så kallad Tree-Top Trail. Det gungade betänkligt, så det kändes allt lite nervöst. Marken låg 20 meter nedanför oss, så det hade inte varit så lyckat om vi ramlat ner.

Trois Islet ligger tvärs över den stora bukten utanför Port de France, och därifrån klarade alltså både Tacoma och vi själva oss helskinnade. Betydligt trevligare var det om hörnet i Anse Matin – en lång strand och innanför den förutom ett litet samhälle några hotell. Vi låg ankrade precis framför en annan Göteborgsbåt, Tina Princess.

Runt nästa hörn ligger Anse a Láne, där var vi bara inne och nosade för att se hur det såg ut. Fortsatte direkt till Petit Anse Dárlet där vi ankrade i avsikt att stanna över natten. Stannade dock bara ett par timmar där – efter att ha kollat vädret beslöt vi oss för att genast fortsätta den sista biten till St. Anne. Det är en sträcka som kan vara ganska besvärlig, eller väldigt besvärlig, rakt österut mot vind och sjö. Surrade jollen på däck och stampade oss sen fram några timmar i 2-3 K. Hade vi gått dan därefter hade vi nog inte kommit någonstans.

32  Petit Anse (5)

Petit Anse

I Le Marin och St. Anne har vi nu tillbringat en vecka – vi hade tänkt stanna betydligt längre, eftersom St. Anne är en av våra favoritplatser. Men, det går mot orkansäsong, och det känns rätt att så sakteliga gå söderut. Man får passa på när det är lagom vind och en bra vindriktning. Det lutar att vi går till St. Lucia på fredag, men det vi bestämmer vi först dagen före. Väderprognosen för de närmaste åtta dygnen visar tydligt att det ska bli ordentligt blåsigare från och med tisdag. Det vore bra om vi då är på Bequia.

Vi har fått ännu ett litet barnbarn. Det känns lika omtumlande  fantastiskt som när det första barnbarnet kom. Det ska bli så fint att komma till Sverige och få träffa barn och barnbarn, vänner och släkt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: