Skrivet av: sytacoma | 2016-10-01

Landliv på Trinidad

Så kom då också jag till Trinidad, efter en resa där vartannat plan från Tobago till Trinidad var inställt. Att jag hade biljett bokad sen ett halvår tillbaka till flighten som skulle avgå 19.25 och befann mig vid incheckningen nästan två timmar innan hjälpte inte mycket. Först skulle de passagerare iväg som inte kommit med tidigare under dagen; en del av dem hade bokat biljett samma dag. I stället för att då förklara för folk att ”tyvärr, det finns inga fler platser på planen idag för vartannat plan är inställt” så bara fortsatte bokningarna.

1-varldsrymden-anfaller

                                                                       Världsrymden anfaller…

Inne i avgångshallen var stämningen mycket upprörd, detta på grund av den felaktiga informationen. Folk såg på informationstavlan att deras flight skulle avgå i tid, de ringde och beställde taxi eller skjuts av familjemedlemmar. Så småningom blev det nästan upploppsstämning, och fyra stadiga securitymän placerade ut sig i hallen. De försvann en kort stund senare. Personalen framme vid disken hade en ganska nonchalant hållning – att plan ställs in är ju inget de kan göra något åt, men de verkade vara av den uppfattningen att information om när man skulle kunna tänkas komma iväg var högst onödig att förmedla. De satt där de satt. Pratade lite med varandra, läste lite från datorn, bläddrade i en tidning; jag nästan väntade på att de skulle ta fram ett korsstygnsbroderi eller liknande.

2

Så småningom kom också jag iväg, tre timmar sen. Under dessa timmar hade Jesse James, som jag beställt taxi från, sänt flera mail till Anders, mail han inte läst. En chaufför som väntade vid flygplatsen klockan åtta var till sist tvungen att åka iväg, i stället fick Jesses bror rycka ut. Anders hade under tiden börjat bli orolig för att jag hamnat i häkte på grund av mitt rågmjöl och min sill. (För att inte tala om alla Djungelvrål, tullen kanske skulle misstänka att det var sprängmedel.)

Anders och jag gissar att de här problemen har funnits i flera år. Anledningen till detta är att när vi kommit till Trinidads flygplats tidigare gånger för att resa hem till Sverige och då varit ute i mycket god tid så har de alltid frågat om vi vill ta ett tidigare plan. När vi då sagt att nej, vi väntar (eftersom vi har tänkt att äta lunch innan) så har personalen svarat att ”det är inte säkert att nästa plan kommer iväg.”

3-2

Här på Powerboats marina i Chaguaramas jobbar vi på, flitiga som små bin. Förutom den vanliga uppfräschningen, provianteringen, putsningen och målningen så har detta gjorts, så här långt:

  • Byte av fyra genomföringar
  • Byte av kamrem på motorn
  • Ny slang till toan
  • Service av dingemotorn
  • Service/slipning av kontaktytorna på ankarspelets kontrollbox
  • Svetsning av ett par sprickor på badstegen
  • Kontroll och test av alla tre länspumparna
  • Kontroll av riggen
  • Syarbeten på sprayhooden och dingeskyddet
  • Byte till ny batteribank

Den sista punkten var högst oplanerad och kostade många, många pengar… Det var ändå helt nödvändigt att göra detta.

4

Vi förstod ju under den senaste resan från Virgin Islands till St. Martin (då vi till största delen gick för motor) att batterierna inte var riktigt som de skulle. Anders bytte då ut vår lilla fläkt, som går in till batterierna under min koj, till en riktigt stor megafläkt. Denna skulle vi bara behöva använda om det var nödvändigt, och vi hade nog hoppats på att det skulle räcka.

Efter St. Martin har vi inte kört motor under mer än ett par timmar i taget. Vi har inte heller legat med landström, förrän nu. När vi nu laddade batterierna med bulkspänning (14,4 V) steg åter temperaturen på batterierna brant. Visserligen är det hett på Trinidad, men när batteritemperaturen trots fläkt gick upp till 45 grader stängde vi av laddningen. Det hjälpte nu inte, utan temperaturen fortsatte att stiga till 53 grader. Då tog vi bort allt över batterierna och satte på megafläkten, och så sakteliga sjönk temperaturen igen.

Som vanligt här nere börjar vi jobbet vid halv sex på morgonen, då det just börjat ljusna. Jag tar oftast en motionspromenad då medan Anders sätter igång direkt med jobbet. Mitt på dagen är det 36-38 grader varmt i skuggan, den relativa värmen – där hänsyn tas till fuktigheten – kan bli upp mot 45-48 grader. I solen är det lätt bastutemperatur. Jag håller mig då inne i svalkan från den hyrda AC:n. Anders är betydligt tåligare.

5

Anders lyssnar mycket på radio när han jobbar, sedan delger han mig det han fått höra. Det är mycket intressant man får höra, men tyvärr är det mest hemskheter. Som till exempel detta:

  • Det har städats i den lilla ankarviken Scotland Bay – 2200 pound skräp (ca ett ton) togs om hand.
  • Det är mer våld, rån och mord än någonsin. Minst en person mördas varje dag, detta på en ö som har ca 1 miljon invånare.
  • Två små barn har kidnappats.
  • Trafiksituationen runt huvudstaden Port of Spain och den näst största staden San Fernando blir allt mer besvärlig. Vägnätet är helt otillräckligt – redan vid halv sex på mornarna är köerna så långa att det i normalfall tar ett par timmar att komma till jobbet. Bilarna sniglar sig fram i 10 km i timmen. Om något hänt på vägen tar det betydligt längre tid än så, och ibland är det helt omöjligt att ta sig någonstans över huvud taget. Det är svårt att bygga ut vägnätet när det är berg på ena sidan vägen och hus på andra sidan. Det diskuteras att bygga en väg på pålar ute i havet, men det skulle bli ett oerhört dyrbart projekt.
  • En oljeschejk har köpt ett stort landområde vid havet bort mot Chaguaramas för att bygga ett nöjesfält. Den smala och krokiga vägen kommer om detta blir verklighet att bli ännu mer trafikerad.
  • Hittills i år är det dryga hundratalet människor som dödats i trafiken, många fotgängare. Folk korsar motorvägen, de promenerar i mittremsan på motorvägen, de promenerar på vägen eftersom det inte finns några trottoarer.
  • Stor vattenläcka på sjukhuset. Under ett drygt dygn hade sjukhuset ingen tillgång alls till vatten.
  • Staten har dåligt med pengar på grund av det låga oljepriset. Nu ska det emellertid betalas ut löner till grupper av statsanställda som tidigare inte fått sina löner.
  • Det byggs en några kilometer lång strandpromenad bort mot Chaguaramas. Det blir en fin strandpromenad, men många är sura och tycker pengarna bättre kan användas till annat. (Som t ex ett bättre vägnät, eller en väg i havet, eller ett reservsystem för vatten till sjukhuset, eller till att garantera de statsanställda deras löner.)
  • Ett nytt myggvirus börjar så smått att sprida sig. Efter chikungunyan och zikaviruset kommer nu detta virus som är en blandning av denguefeber och chikungunya. (Heter nånting på M…)
  • Big George ska sluta! Efter 17 år på radiokanalen Hot 93 ska nu den populära radioprofilen ägna sig åt annat.
  • Carl och Lisa stör varandra! De fnattar runt lite hit och dit där ute på Atlanten och vet just inte vart de ska ta vägen. (Lyssnat 22/9. Så småningom hamnade resterna av Carl i Sverige, har jag förstått.)

6

De tropiska lågtrycken ute på Atlanten är många, och de vandrar västerut ett efter ett. Det har varit väldigt intensivt de sista veckorna – augusti och september är de månader med flest tropiska stormar och orkaner. Under den sista veckan i september hettade det till rejält vädermässigt. Tre olika tropiska lågtryck låg nära varandra och påverkade varandra på ett spännande men otäckt sätt. Sannolikheten för att det skulle utvecklas till en tropisk storm och senare en orkan var mycket stor. Så blev det också – stormen fick namnet Matthew, och vi var många (både här nere i Västindien och i Sverige) som oroade oss för våra vänner som låg i riskzonen att träffas av stormen. Stormen skulle stryka tätt, tätt intill Curacao där flera svenskbåtar ligger, och vad man då inte i förväg vet är om stormen enligt prognos ska gå norr om eller om den ska komma direkt över ön. Våra vänner var kloka nog att söka sig till en marina med stadiga och bra bryggor, men det är ju inte alltid den möjligheten finns. Också de svenska båtar som finns på andra ställen längre norrut; på Grenada, Martinique och Antigua, tycks ha klarat sig bra, upplagda på land eller liggande för ankar eller i marina.

I skrivande stund har Matthew klassats som en klass 5-orkan, den kraftigaste på skalan. Vindstyrkan i medelvind är över 70 m/s, i byarna kan vinden gå upp mot 90 m/s. Det är den kraftigaste orkanen sedan 2007.

7

Något mycket positivt för alla seglare och hela båtindustrin här i Chaguaramas är att Jesse James med myndigheterna förhandlat fram ett avtal som befriar alla marinor – och allt båtarbete som här utförs –  från inkomstskatt. Avtalet gäller från 1:a januari 2017.

Det har på sina håll varit tvivel om huruvida vissa firmor här nere och vissa marinor ska kunna överleva. Antalet båtar som klarerats in här på Trinidad har sjunkit dramatiskt, kommer inte ihåg den exakta siffran med den låg någonstans mellan 40-60% jämfört med tidigare. På Tobago var minskningen 87%. Detta enligt tidningen här nere, Carribbean Compass.

När vi kom till Tobago i somras förvånades vi stort över att det bara var två besökande cruisingbåtar i viken (båda från Göteborg!) På en bild jag sett i en några år gammal seglingsguide låg det ca 20-30 båtar i viken. Promenerar man förbi Peakes marina här bredvid Powerboats verkar varannan båt ha försvunnit jämfört med tidigare år vi varit här. Att så många båtar nu valt andra ställen än Trinidad att gå till under orkansäsongen har nog flera förklaringar. Våldet, piratattackerna mellan Trinidad och Grenada, myndigheterna som inte är att leka med, det faktum att seglare som stannar på sina båtar inte får lov att stanna i mer än tre månader, och slutligen detta att det under senare år växt fram många andra marinor i Västindien.

8

När något extra onödigt, tråkigt, krångligt och dumt händer så har vi ett talesätt ombord på Tacoma: ”Är det inte det ena så är det det andra!” Senast vi fick anledning att använda detta talesätt var i veckan då jag hamnade rejält i klistret.

Som jag tidigare skrivit så laddade jag upp med en del kackerlackshotell, kackerlacksfällor och myrdosor innan vi åkte hem, utifall vi skulle få ovälkommet besök då vi var i Sverige. Detta städades sedan bort, men tydligen inte alla fällor. På golvet framme i förpiken stod något som kallades för Sticky Box, ett ”hus” med golv av klister, där man på mitten av golvet lägger ut lite lockande mat. Och nu satte jag alltså tån i detta hus… Jag satt fast i en kackerlacksfälla!

bild-hoger-jag-ar-hellre-har

Jag är hellre här…

Jag satte mig i fåtöljen för att lossa huset från tån. Detta gick nu inte alls. Jag drog och drog, och det enda som hände var att klistret drogs ut i en decimeterlång tjock sträng och det kändes som att jag drog loss all hud från tån. När jag insåg att det inte funkade med att dra loss huset satt jag och bara tittade på det hela en stund. Alldeles bredvid min tå låg en död fluga. Det var inte svårt att förstå vilken kvalfull död den gått till mötes.

Flugan blickade sorgmodigt upp på mig. (Det är ju förstås inte sant, den var ju död, men den kändes trots allt som ett litet sällskap trots att den var död. Jag var inte ensam i detta elände).

Kanske skulle klistret lösas upp med hjälp av aceton? Detta låg någonstans där ute, och det var bara Anders som visste var det fanns. Alltså hoppade jag på ett ben med huset dinglande från tån, upp för de fyra trappstegen till sittbrunnen för att kunna ropa på Anders. Inte det lättaste – det är 30 cm mellan trappstegen. Att sätta ner hus-foten på trappsteget var uteslutet. Tänk om jag då fastnade ännu mer, med hela foten?

Anders hörde mina rop på hjälp och skyndade till undsättning. Han försökte först med alkohol på en liten bit trassel, men tån satt fortfarande lika ohjälpligt fast. Han fortsatte sedan med aceton, gnuggade och gnuggade, men tån satt fortfarande fast. Efter att ha gnuggat ytterligare en bra stund kunde han dock försiktigt dra bort huset. Fortfarande var det klister kvar på tån, och det gjorde ganska ont.

”Jaja…” suckade Anders. ”Är det inte det ena så är det det andra..!” Han krängde på sig målaroverallen igen, satte hatten på huvudet, och jag satte plåster på tån.

p1050097

           Inget ställe för en tå att vara på…Inne bakom den uppfällda luckan finns husets klistergolv.

På måndag blir det sjösättning! Vi räknar med att stanna ca vecka vid bryggan, då ska det provianteras och stuvas under två hela dagar. Innan vi ger oss iväg mot Grenada ska det helst ha lugnat sig lite där ute på Atlanten. Vi tänker inte stanna så länge på Grenada, kanske bara några dagar, sen tänker vi ta ett snabbt skutt upp till Martinique för att storhandla goda ostar och god skinka.

Det känns tråkigt att en del av de bilder jag lägger ut i resebreven faller bort. Allt fungerar så bra när jag placerar ut bilderna på sidan, men när inlägget sen publicerats så är upp mot hälften av bilderna borta. Loggar jag sen in igen på min egen sida, där jag skriver och grejar, så ligger bilderna där så fint. Men alltså inte på sidan som alla ni andra kan se.

Detta problem började för ca ett halvår sen, och jag har ingen förklaring till varför det blir så. I förra resebrevet lade jag ut en bild som jag tidigare haft på hemsidan, för något år sen. Då var det inget problem med att publicera den, men nu föll den bort. Också detta att jag inte längre kan bestämma vilken storlek bilderna ska ha irriterar. Andra som använder WordPress har samma problem. Ska försöka komma ihåg att under bilderna skriva vad de föreställer, så får ni försöka använda er fantasi om hur det kan tänkas se ut på ett visst ställe. Eller också surnar jag till så pass att jag slutar lägga ut bilder.

1  Bequia (13)

Annonser

Responses

  1. Det där med inställda flyg känner vi mycket väl igen. Häromåret höll vi på att missa planet från Tobago till Frankfurt för att LIAT ställt in en massa flyg. Vi klarade det med en hårsmån.
    Vi blev drabbade av både Karl och Matthew på samma dag. Unicorn i Antigua och vi i Sverige. Inga skador på oss eller båt.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: