Skrivet av: sytacoma | 2016-11-16

Curacao

Curacao är en mycket torr ö med många rev utanför. Här finns de allra vackraste stränder – sju av världens finaste stränder uppges finnas på Curacao. Sju av hur många, kan man undra, men att de verkligen är extraordinärt vackra kan vi se på foton. Själva har vi bara besökt de två närmaste stränderna som ligger ut mot havet på sydvästsidan. Inne i Spanish Waters, där vi ligger ankrade, badar man inte frivilligt.

101-3

En dag åkte vi till Tugboat Beach – en liten strand med korallsten och en liten bar, väldig ”västindisk” till sin karaktär. Strax utanför stranden på några meters djup ligger en sjunken liten bogserbåt. Här fanns det fisk, överallt! Ovanför båten och runt om och inne i båten. Tyvärr var det molnigt nästan hela tiden, och då blir det inte så fina undervattensfoton. Dessutom var det en massa dykare i vägen.

Spanish Waters är ett mycket skyddat innanhav med endast n smal öppning. Spanska flottan hade på 1500- och 1600-talet sin bas här. Här finns laguner, små mangroveöar, och många långsmala små vikar. Runt om ligger flotta hus för de mer välbärgade i befolkningen. Många, många av invånarna på Curacao, kanske de flesta, är hitflyttade från Holland.

4

För det mesta, och alltid på kvällarna och helgerna, finns här mycket att titta på. Båtar och flytetyg av alla de slag åker kors och tvärs, alldeles intill Tacoma och runt om. Det är segelbåtar som kommer och går, jollar och stora turbåtar, optimistjollar och laserjollar, brädseglare och kanotister. Seglarskolor och brädseglarskolor, där eleverna välter till höger och vänster. En nybörjare på bräda seglade baklänges utan att se något alls vad som fanns framför brädan, det slutade med att hon seglade rätt in i båten bakom oss.

8

Vi har haft trevligt tillsammans med Liv och Magnus på Nanny och Eva och Kaj på Ammonite. För några dagar sedan lämnade emellertid båda båtarna Curacao för att gå västerut. Ammonite får vi kanske aldrig se mer, de ska gå jorden runt; Nanny som kommer från Göteborg kommer vi nog att träffa på förr eller senare, men frågan är var. Kanske, kanske på St. Martin i början av maj, annars blir det nog inte förrän vi alla är tillbaka i Göteborg. Detta att mötas och skiljas tillhör seglarlivets vardag.

21

Varje morgon är det gratis shoppingbuss in till stora supermarketen – här finns allt! Vasa knäckebröd, rabarber i burk, lingonsylt från Sverige… Samt massvis med läckra ostar och skinkor. Frys, kyl och alla skåp är proppfulla.

Huvudstaden Williamstad är egentligen en tvillingstad delad i två halvor, Punda och Otrobanda. De skiljs åt av ett vattendrag. Mellan städerna går en högbro som är avsedd för trafiken; för gångtrafikanterna finns en lång svängbro. Det är en flytande pontonbro som när ett fartyg ska in eller ut öppnas med en dieseldriven motor med propeller. Hela bron svänger då åt sidan så fartygen kan passera.

Det finns fler broar, små gångbroar som alla går att öppna, på olika sätt. Alla ser de olika ut.

54-punda

Punda

p1050469

Williamstad är en av Karibiens allra mest pittoreska städer, mycket trevlig att vandra runt i. Den går i holländsk kolonialstil med färgglada husgavlar vända mot vattnet. Alla hus är målade i starka pastellfärger, det finns inte ett hus som har samma färg som huset intill. Överallt finns små torg och små smala gränder, lite som Gamla stan i Stockholm. Vid vattnet ligger den flytande marknaden, det är försäljare från Venezuela som kommer och säljer frukt, grönsaker och fisk..

Till höger en liten gata i Otrabanda.

Det finns många leguaner på Curacao och Boanire, den här är ca 80 cm lång.

101-7

.

Jag köpte mig en Chichi i keramik, fantasifullt målad av en för mig okänd kvinna. Chichi ”is the nickname for a special woman on Curacao. It is the name given to and title especially reserved for the eldest daughter, sister or for a woman not known by name.” Alla de små Chichi i lera är unika, målade på olika sätt av kvinnor på ön som här får en extrainkomst.

93

Den stora Chichin är min!

Williamstad hade på sin tid Karibiens största slavmarknad. Här grundlades en och annan förmögenhet, vilket avspeglas i de praktfulla byggnaderna. I utkanten av staden finns små hus av trä som ursprungligen var bostäder åt slavarna.

Curacao är en ö med mycket rik kultur. Över 42 olika folkslag har Curacao som sitt hemland. Här finns en av de äldsta synagogorna i Amerika, byggd 1651. Annars är det mest den afrikanska influensen som märks; i språk, musik och konst. Men, det holländska inflytandet är mycket tydligt.

50-otrabanda

Otrabanda

Vi träffade en sådan trevlig man! (En av många trevliga män, måste jag tillägga!!) Vi vet inte vad han heter, men han är född i Holland, uppväxt i Spanien och hans båtar heter alla El Holandes Errante. Han har haft sex båtar, nu har han två, alla båtarna heter samma sak, utan någon siffra.

Den här mannen har seglat omkring på haven i 16 år. Han har gått genom Panama-kanalen 27 gånger, men de flesta gångerna som line-handler. Till slut hittade han den vackraste platsen av alla platser han någonsin kommit till – en lagun på Fiji, en plats som ytterst få seglare hittar till. Det blåaste av blåa vatten, fantastiska stränder, så mycket fisk som han aldrig sett någon annanstans, och en liten by där byborna genast adopterade honom. Nu bor han i denna lilla by på Fiji sedan 2 år tillbaka, och där ska han stanna. Han försörjer sig på att köpa saker billigt och sen sälja dem lite dyrare. Inte för att han behöver så mycket, middagsmaten hämtar han ur havet.

57

En husvägg i Punda smyckad med keramik

Tills helt nyligen hade han bara en båt, som nu ligger hemma i lagunen på Fiji. Han var dock tvungen att köpa en båt till, och det gjorde han på Tortola. Anledningen till detta köp var att han skulle hämta hem sin gamla mamma. Nu sitter hans mamma, 90 år gammal, på båten. Han har tillverkat en hiss i aluminium så att han kan hissa henne upp och ner mellan sittbrunnen och jollen. I februari går de genom Panama-kanalen, och någon gång i sommar eller höst är de hemma på Fiji igen. Säkert blir också mamman adopterad av byborna, och kanske blir det här som hon en gång får sin sista viloplats.

114

Vi hade väl egentligen planerat att hyra en bil och åka runt på ön, men det blev inte så. Vi skulle ju tillbaka österut mot Bonaire, och just under tisdagen var det väldigt lämpligt att gå till den lilla ön Klein Curacao för att sen under onsdagen fortsätta till Bonaire. Motorgång som väntat hela vägen, men det gick lätt eftersom det var nästan vindstilla.

Rapport från Klein Curacao kommer om några dagar.

2

12202223

26495556

6070909192

101-6110117

p1050452p1050453p1050457

54-punda21

5750-otrabanda

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: